Kolhydrater i mat sett ur ett objektivt perspektiv
Av: Prof. (FH) Dr. Julian Weghuber, Professor i molekylär cellfysiologi, Fachhochschule Oberösterreich, Wels, Austria
Bra socker, dåligt socker – vad är egentligen socker?
Socker är mer än ett grundläggande näringsmedel. Olika förekommande sockerarter har en strukturmångfald och uppfyller en mängd olika funktioner i kroppen som till exempel energiproducent för ämnesomsättning, byggstenar vid ämnesomsättning och en del av ”igenkänningsmolekylerna” på cellernas yta.
Den vanliga uppfattningen av socker är strösocker eller hushållssocker. Det handlar om en så kallad disackarid under benämningen sackaros som i sin tur är sammansatt av två monosackarider (fruktos och glukos), men det finns en mängd andra sockerarter. Honung är ett exempel på ett annat alternativ som även det innehåller fruktos och glukos men här är andelen fruktos större än hos hushållssockret. Inte alla är heller införstådda med att även stärkelse är en sockerart, en polysackarid bestående av molekylkedjor av glukos som förekommer i bland annat potatis.
Olika sockerarter finns i olika födoämnen och generellt gäller att socker som förekommer naturligt i mat, i balanserad mängd och i kombination med en mängd vital – och näringsämnen, är viktigt och sunt!
Raffinerat industrisocker som endast innehåller spår av vitalämnen och då speciellt raffinerat socker i stora mängder, är ett stort problem!
Kolhydrater – och då speciellt monosackarider – är ett problem för den mänskliga kroppen, både vid för högt och vid för lågt intag.
Problem som uppstår vid brist på kolhydrater
Ett liv utan socker är dödligt
Kolhydratfattig kost, så kallad ”low-carb” kosthållning, dvs. en kraftig reduktion av kolhydrater, blir gärna sedd som den ultimata metoden för en medveten och sund kosthållning av de som följer denna typen av näring. Här rekommenderas 20 – 50 g dagligen vilket motsvarar ca 5-10% kolhydrater vid ett energibehov av 2000 Kcal. Den tyska näringsmyndigheten rekommenderar ett kolhydratintag på 55-60% vid en optimal fördelning av näringsämnen (detta motsvarar ca 280g/dag hos en vuxen frisk person) – och det finns goda grunder för detta!
Vad sker i kroppen då vi får för lite socker?
Om vi inte tillför kroppen kolhydrater (ketogen diet), ställs ämnesomsättningen om och istället använder sig kroppen av fetter som tillförts genom kosthållningen och producerar så kallade ketoner som förser kroppen med energi. Denna form av kosthållning är inte helt okontroversiell. Med en kosthållning som är rik på fett, ökar risken för avlagringar i blodkärlen med möjliga komplikationer såsom hjärtinfarkt och slaganfall. Dessutom förhöjs produktionen av urinsyra och därmed risken för gikt. De positiva effekterna vid cancer genom ketogen diet kan inte dokumenteras och hör hemma i fantasin. Vid många sjukdomstillstånd som till exempel epilepsi, diskuteras det kring positiva effekter – men endast under konstant uppsyn av läkare.
Problem som uppstår vid för högt intag av kolhydrater
För mycket socker är lika illa
De skadliga effekterna av socker och då speciellt glukos, har varit kända länge och ändå anser många att det är svårt att reducera sockerintaget. Socker är en billig råvara och därmed kan livsmedelsindustrin använda socker i stora mängder. Stora mängder kalorier blir dolt genom beteckningar såsom ”fettreducerad” och därmed blir konsumenten vilseledd. I genomsnitt äter och dricker vi 31 teskedar socker dagligen och detta är långt fler kalorier än vi behöver.
Men var ligger problemet?
För mycket socker leder inte bara till hyperaktivitet och inlärningssvårigheter hos barn, utan det gör oss faktiskt sjuka. För stora mängder socker får blodsockret att stiga snabbt som på sikt kan leda till insulinresistens och diabetes. Allmänt känt är att regelbunden konsumtion av sockerhaltiga läskedrycker ökar risken för diabetes kraftigt, men även andra risker är väl kända. För mycket socker har en negativ påverkan på matsmältningen, främjar svamp i tarmen och allergier. Långsiktigt kan detta leda till kroniska matsmältningsproblem, ledproblem, hjärt – kärlsjukdomar och Alzheimer – allt detta som följd av för högt intag av socker.
Lagom mängd verkar vara förnuftigt
Det är inga problem med kolhydrater tillsammans med en balanserad kost där kolhydraterna spelar en viktig roll i vårt näringsintag och glukos är en central och snabb energikälla till våra celler. Genom glykolys av glukos, bryts glukosmolekylen ned till två pyruvatmolekyler där den fria energin som utvinns ur reaktionen används för att bilda högenergiföreningar i form av bl. a adenosintrifosfat (ATP). ATP levererar i sin tur energi till en mängd processer i kroppen (t. ex muskelkontraktion). Kolhydrater spelar med andra ord en mycket viktig roll för kroppens energiförsörjning men det är viktigt att välja rätt typ av kolhydratkälla som samtidigt är rik på mikronäringsämnen, vitaminer och kostfibrer.
Färsk frukt innehåller delvis stora mängder glukos/fruktos och även om det finns en teoretisk risk att detta skulle göra oss sjuka vid överdosering (vatten är även det farligt att överdosera), rekommenderas det ändå att äta frukt. Här får man nämligen samtidigt i sig en tillräcklig mängd näringsämnen och kostfiber som mättar varför detta hindrar oss att få i oss för mycket fruktos.
Att göra kolhydrater till något av ondo är kontraproduktivt och ett konstlat lägre intag är inte nödvändigt. Var förnuftig, ät medvetet och balanserat och se till att röra på dig – allt detta i kombination är det viktigaste!
Dr. Julian Weghuber
Fitline och socker – fakta!
Så rakt på sak – Hur mycket socker innehåller Fitline egentligen?
Fitline och socker Tabell 1: Det totala sockerinnehållet i Fitline jämfört med några vanliga livsmedel.
Fitline och socker – fakta!
Fitline och socker Tabell 2: Det totala sockerinnehållet i ett dagligt intag av Optimal Setet inklusive vitalämnesöversikt.
Daglig rekommendation: En portion Power Cocktail på morgonen och en portion Restorate på kvällen.
Fitline och socker – fakta!
Till sist klarlägger vi en sak!
